Ack, ack...

Vi sitter i köket. Jag tänker på hur mycket det är kvar att göra...

Henrik är i telefonkö. Med skatteverket. Ska deklarera.

Jag ruttnar och går runt för att se om jag kan göra klart nåt snabbt.
Badrummet behöver ställas i ordning men det tar jag sen. Det är mindre viktigt.

Går istället till walk-in closeten men jag kommer inte ens in. En byrå är inställd där för att den stod i vägen annars. No entrance/exit there...

I sovrummet ligger en divan i originalkartong. Jag tänker att jag kan bygga upp den men inser att det inte finns nån ren yta den kan stå på som färdigbyggd.

Kollar sminkbordet. Där finns en massa skrot jag inte vet vart de ska stå.

Kanske kan jag dra in fåtöljer i biorummet tänker jag. Ta bort dem ur vägen. Men där inne står en massa kartonger fullproppade med böcker som för mig fysiskt är orubbliga. Vi har ju ingen möbel att ställa dem i heller så de får fan stå kvar.

Tänker att jag kan flytta nåt och komma åt burspråket.
Nähepp. Nej.

I vardagsrummet skulle jag kunna ställa sideboarden på plats och det inte vore så att det står ett 100kg's gym på dess framtida plats...

I hallen står verktyg och svarta sopsäckar med skor som ska vara inne i walk-in closeten men det gick ju inte.

Så jag sätter mig åter i köket och tittar på Henrik som har gått från kötid 165 personer före till 23 personer före. Det är det enda framsteget jag ser idag.