Panikslagen!

Storebror ser dig, jävla tjuvjävel!

Saker har försvunnit under flytten. Min kamera och min handväska! Idag packade vi upp det sista men dessa saker är väck!
Jag mår seriöst dåligt över detta! Kameran är lika med att kunna blogga och inte bara kunna nödblogga och handväskan är det finaste jag äger och har. Vi har finkammat hela lägenheten men nada. Ingen av oss fattar vad fan som kan ha hänt. Henrik är skitsur och beter sig anklagande mot mig. Jag har magsår och det bara sprutar ut syra i magen just nu och bränner hål där det redan fanns öppna sår. Han tycker att jag borde veta vart fan de är. Jag tycker personligen att packa 48 kubikmeter helt själv och sedan packa upp lika mycket helt själv är straff nog för en person med ledbesvär men han har ändå mage att rikta detta mot mig. MOT MIG! Jag är ju den som har förlorat det käraste jag har. Lider jag inte nog i det?

Usch, jag kan inte sova. Har kollat igenom allt för trettionde gången. Vill bara gråta!

Vad fan är det här? Hur i helvete kan det ha försvunnit?!

Har precis polisanmält det till en jättesnäll polisman som hette Otto.
Fy fan vilken ångest. Dubbelångest med fientligheten från "den" som faktiskt borde stötta mig just nu.

Riktigt ledsen.

Ursäkta ett neggoinlägg men måste fan skriva av mig i sorg...