Testade att grodda chiafrön. Dag 2 hade de börjat bli groddar som var gröna.
Ivrig som jag var råkade jag både dränka dem och sedan torka ut dem. De dog när mögel uppstod. Jag ska göra om experimentet dock. Till höger har jag satt alfa alfa groddar och krasse. Så här ser de ut 2 dagar senare.
Som om det inte var nog, satte jag även från vänster:
Rödbetsgroddar.
Rädisegroddar
Mungbön-groddar
och gröna linsgroddar
Nu, fyra dagar senare är det grönska. alfa alfa groddarna har växt massor. Krassegroddarna är färdiga att ätas.
Mungbönegroddarna är helt färdiga också. Står nu i fönstret för att via fotosyntes, bli gröna. De kommer användas på vår teppanyakihäll idag. Mungbönor är de tacksammaste att grodda. Man får så mycket och så snabbt.
Rödbetsgroddarna går sakta men säkert framåt. Gröna lins-groddarna tar sig också även om långsamt.
Rädisgroddarna är egentligen klara men jag låter dem vara i några dagar till för att få mer föda. De är nämligen de allra godaste groddarna.
Önskar dig en Glad Påsk så här i sista minuten.
SvaraRaderaHar haft problem med datorn : (
Funderade på det där med groddarna om man kanske kan göra dräneringshål i burken så att de i alla fall inte blir övervattnade. Eller vad tror du?
Gillar päronet : )
Kram
zazza
Tjenix och glad påsk!
SvaraRaderaDet är dräneringshål i alla burkar. Chiafröna är ju ett slags frö som bildar geleklumpar runt sig och absorberar vatten så. Den sortens groddar är de mest svårväxta då det är svårt att avgöra vattenmängd. Där finns ingen dränering eftersom gelet skulle förhindra vattnet från att komma ut. Vet inte hur jag ska förklara. Ska ge mig på chia snart igen. Nu bara med vattenspruta.
Förstår hur du menar.
SvaraRaderaVad besvärligt. Du får passa dem som nykläckta kycklingar : )
Kram
zazza